Ilja Ripss, eller Elia Ripss (engelska: Eliyahu Rips, hebreiska: אליהו ריפס, född 12 december 1948) är en lettisk-judisk israelisk matematiker, före detta sovjetisk dissident. Känd för sin matematiska analys av Torans text.
Den 13 april 1969 protesterade han mot ockupationen av Tjeckoslovakien genom att försöka bränna sig själv vid Frihetsmonumentet i Riga. Biografi
Den 12 december 1948 föddes Ilja Ripss. Modern Tsila, en Riga-judinna, var den enda av nio syskon som överlevde kriget. Fadern Aron, en vitrysk jude och matematiker, förlorade sin fru, barn och anhöriga under den nazistiska ockupationen.
Han gick på Rigas 23:e högstadieskola (numera Rigas M. Lomonosov ryska högstadieskola), deltog i den internationella matematikolympiaden. 1964 antogs den 15-årige Ilja Ripss till Lettlands statliga universitet utan antagningsprov. 1966 publicerade Lettiska matematiska annaler hans artikel „Generalisering av Holls teorem för särskilda lupklasser“ under ledning av Emanuel Grinberg.
Den 16 januari 1969 brände den tjeckiske studenten Jan Palach sig själv i centrala Prag för att protestera mot ockupationen. Inspirerad av detta brände Ilja Ripss sig själv den 13 april 1969 vid Frihetsmonumentet, hållande en skylt med texten: „Jag protesterar mot ockupationen av Tjeckoslovakien“. KGB-agenter slet skylten ur hans händer och släckte lågorna.
Ilja Ripss greps och placerades i Lettiska SSR:s KGB-utredningscell. Den 14 april 1969 undertecknade flera Riga-judiska studenter ett brev till stöd för Ripss, riktat till studenter världen över. Nyheten om hans handling nådde snabbt västerländska medier.
Den 13 juni 1969 överlämnade Lettiska SSR:s KGB Rips’ fall till en domstol, som dömde honom till tvångspsykiatrisk behandling. Han tillbringade två år på Rigas psykiatriska sjukhus, men fortsatte sina matematikstudier med böcker som vänner och föräldrar tillhandahöll.
1972 emigrerade Ilja Ripss med sina föräldrar till Israel, där han blev medlem av den ortodoxa judiska gemenskapen. 1975 avslutade han sina matematikstudier vid Hebreiska universitetet i Jerusalem i forskarutbildningen och undervisade där.
1979 tilldelades Ripss Erdős-priset av Israels matematiska förening för forskning inom geometrisk gruppteori. Han blev mer känd för studier av Torans hebreiska text i Första Moseboken med hjälp av datorprogram. 1994 publicerade han tillsammans med D. Victum och J. Rozenberg i Statistical Science artikeln „Ekvidistanta bokstavssekvenser i Första Moseboken“.
Ilja Ripss arbetar som professor vid Holons akademiska teknologiska institut och Hebreiska universitetet i Jerusalems A. Einstein matematikinstitut.
Den 20 april 2009 besökte Ripss, på inbjudan av Tjeckiens institut för studier av totalitära regimer, Prag och besökte även Lettlands ambassad, där en officiell mottagning hölls till hans ära.
2010 producerade Rigas filmstudio „Film Angels Studio“ dokumentärfilmen „Elijahu Rips: självbränning“. Verk
И. Рипс. Обобщение теорем Л. А. Калужнина и Ф. Холла на некоторые классы луп. Латв. матем. ежегодник, вып. 2, Рига, Зинатне, 1966, с. 282–293 (ryska).
E. Rips. Subgroups of small cancellation groups. Bull. London Math. Soc. 14 (1982), nr 1, 45—47.
Rips, E.; Sela, Z. Structure and rigidity in hyperbolic groups. I. Geom. Funct. Anal. 4 (1994), nr 3, 337—371.
Rips, E.; Sela, Z. Canonical representatives and equations in hyperbolic groups. Invent. Math. 120 (1995), nr 3, 489—512.
Rips, E.; Sela, Z. Cyclic splittings of finitely presented groups and the canonical JSJ decomposition. Ann. of Math. (2) 146 (1997), nr 1, 53—109.
Sapir, Mark V.; Birget, Jean-Camille; Rips, Eliyahu. Isoperimetric and isodiametric functions of groups. Ann. of Math. (2) 156 (2002), nr 2, 345—466.
Birget, J.-C.; Ol’shanskii, A. Yu.; Rips, E.; Sapir, M. V. Isoperimetric functions of groups and computational complexity of the word problem. Ann. of Math. (2) 156 (2002), nr 2, 467—518.
Litteratur
Grūtups, Andris. (2009). Observators. Riga: Atēna.