Small Faces, en ikonisk brittisk rockgrupp, inledde sin officiella verksamhet i maj 1965 i London, östra London, och kombinerade mod- och psykedelisk rock. Verksamheten ägde rum huvudsakligen i områden som Stepney och Manor Park. Deras debutsingel ”Whatcha Gonna Do About It” (1965) markerade en snabb ökning i popularitet. Gruppen släppte hits som ”Itchycoo Park” och albumet Ogdens’ Nut Gone Flake (1968), som blev en klassiker. 1969 upplöstes gruppen efter att Marriott lämnat, men Jones och McLagan fortsatte som Faces med Rod Stewart och Ron Wood. En återförening ägde rum 1975–1978, med Rick Wills (bas) och kortvarigt Jimmy McCulloch (gitarr), men utan tidigare glans. Arvet efter Small Faces – energiskt sound och inflytande på brittisk rock – inspirerar fortfarande. Small Faces grundades i början av 1965 i London, Storbritannien. Deras första uppträdande ägde rum i oktober 1965. Det exakta grundandet av Small Faces är inte tydligt dokumenterat som en specifik händelse, eftersom gruppen formades gradvis under början av 1965 i London. Enligt tillgänglig information var gruppen dock redo för officiell verksamhet i maj 1965, när Steve Marriott, Ronnie Lane, Kenney Jones och Jimmy Winston undertecknade ett managementavtal med managern Don Arden, som säkrade ett kontrakt med Decca Records. Deras debutsingel ”Whatcha Gonna Do About It” släpptes i augusti 1965, vilket indikerar aktiv verksamhet från denna tid. Det första offentligt kända framträdandet ägde rum i oktober 1965, som nämnts i källor, även om ett exakt datum inte anges. Ursprunglig uppställning (1965):

• Steve Marriott (sång, gitarr)
• Ronnie Lane (bas)
• Kenney Jones (trummor)
• Jimmy Winston (keyboards, fram till 1966, ersatt av Ian McLagan)

Small Faces existerade från maj 1965 till mars 1969, då gruppen officiellt upplöstes efter att Steve Marriott lämnat för att grunda Humble Pie. Det är cirka 4 år. Därefter återförenades gruppen från 1975 till 1978 med en delvis ändrad uppställning (istället för Ronnie Lane anslöt Rick Wills, och i vissa skeden utan Marriott), vilket innebär att denna återföreningsperiod varade cirka 3 år. Totalt omfattar den aktiva verksamhetsperioden åren 1965–1969 och 1975–1978, men den primära, ikoniska perioden är 1965–1969. Utöver de ursprungliga medlemmarna i Small Faces (Steve Marriott, Ronnie Lane, Kenney Jones, Jimmy Winston, som 1966 ersattes av Ian McLagan), spelade även andra musiker i gruppen under olika perioder, huvudsakligen under återföreningen (1975–1978) och i olika projekt. Här är en översikt över ytterligare medlemmar:

• Rick Wills (bas) – Anslöt under återföreningen (1976–1978) efter att Ronnie Lane lämnat på grund av hälsoproblem. Han blev senare känd som basist i Foreigner.
• Jimmy McCulloch (gitarr) – Deltog kortvarigt under återföreningen 1977. Han var känd som medlem i Wings (tillsammans med Paul McCartney).
• Rod Stewart och Ron Wood – Även om de inte var officiella medlemmar i Small Faces, fortsatte Kenney Jones och Ian McLagan efter gruppens upplösning 1969, när den omvandlades till Faces, att spela med Rod Stewart (sång) och Ron Wood (gitarr). Denna period associeras ofta med Small Faces arv, men är tekniskt sett ett separat projekt.

Kopplingen mellan Rod Stewart och Small Faces genom Faces-perioden går ofta obemärkt förbi, eftersom många förknippar honom med sin solokarriär eller senare hits.