Polens presidentval 2025

Lägg till en händelse bild!
Personer:
1Förteckning över personer
Händelser:
24Lista
Datum:
01.06.2025
Ytterligare information

Polens presidentval 2025: statistik, kandidater och resultat

Presidentvalet i Polen hölls i två omgångar. Den första omgången ägde rum den 18 maj 2025, med 13 kandidater, men ingen fick absolut majoritet (50%+1). Därför hölls en andra omgång den 1 juni 2025 mellan de två mest populära kandidaterna.

Enligt Polens nationella valkommission nådde valdeltagandet i den andra omgången 71,63%, med totalt 20 843 805 giltiga röster. Detta visar på ett högt samhällsengagemang, vilket understryker valets politiska betydelse för det polska samhället.

Polen har över 28 miljoner röstberättigade väljare, och prognoser före den andra omgången förutspådde att kandidaterna kunde skiljas åt med endast 70 000–100 000 röster.

Bland polska medborgare bosatta i Lettland röstade över 600 röstberättigade, varav tre femtedelar stödde Rafał Trzaskowski.

Kandidater

I den första omgången den 18 maj 2025 tävlade 13 kandidater, men fokus låg på två huvudsakliga utmanare:

  • Rafał Trzaskowski (Medborgarkoalitionen, KO): Warszawas borgmästare, nominerad av den liberal-konservativa partiet under ledning av premiärminister Donald Tusk. Han företrädde en mer liberal inställning och stödde idéer som erkännande av samkönade partnerskap, Istanbulkonventionen, mindre strikta abortrestriktioner, EU:s migrationspolitik och andra, som ofta kallas för grundläggande europeiska värderingar i den offentliga debatten. I den första omgången fick han 31,4% av rösterna.

  • Karol Nawrocki (Lag och Rättvisa, PiS): historiker och kandidat för den nationellt konservativa oppositionen, som förespråkade bevarandet av konservativa värderingar, stärkandet av familjeinstitutionen och nationell kultur, samtidigt som han bestämt motsatte sig likställandet av samkönade partnerskap med familjen, genusideologi, påtvingad migrationspolitik och byråkratisering av statsförvaltningen. I den första omgången fick han 29,5% av rösterna.

Andra anmärkningsvärda kandidater i den första omgången:

  • Sławomir Mentzen (14,8%) – företrädde den högerpopulistiska falangen.

  • Grzegorz Braun (6,3%) – konservativ kandidat.

  • Szymon Hołownia (5,0%), Adrian Zandberg (4,9%) och Magdalena Biejat (4,2%) – företrädde vänster- eller mittenkrafter.

I den andra omgången den 1 juni 2025 vann Karol Nawrocki en knapp seger med 50,89% av rösterna (10 606 628 röster), medan Rafał Trzaskowski fick 49,11% (10 237 177 röster). Marginalen mellan kandidaterna var endast 369 451 röster, vilket visar på tävlingens intensitet.

Politisk betydelse

Dessa val återspeglar polariseringen i det polska samhället mellan konservativa och liberala ideologier. Karol Nawrocki, som representerar Lag och Rättvisa, betonade bevarandet av konservativa värderingar, vilket resonerade med en betydande del av väljarna. Han anses också vara en anhängare av den politiska kursen hos Donald Trump och den italienska ledaren Giorgia Meloni.

Däremot lockade Rafał Trzaskowskis liberala plattform stadsbor och yngre väljare, men det räckte inte för att besegra oppositionskandidaten.

Valresultatet kan påverka Polens inrikespolitik, inklusive debatter om sociala frågor, samt relationerna med Europeiska unionen, där Lag och Rättvisa ofta intar en mer skeptisk hållning och försvarar Polens nationella intressen. Kandidaternas olika åsikter definierar tydligt det polska samhällets politiska inriktningar. Den polska katolska kyrkans inflytande, med sina konservativa värderingar, är också värt att nämna.

Det segrande partiet i presidentvalet 2025 är Lag och Rättvisa (Prawo i Sprawiedliwość, PiS). Bland de mest framträdande representanterna för partiet, som spelar viktiga roller i polsk politik, kan nämnas:

  • Jarosław Kaczyński – partiledare och en av Polens mest inflytelserika politiker. Tidigare premiärminister (2006–2007) och den huvudsakliga ideologiska drivkraften för PiS, med fokus på nationellt konservativa värderingar.

  • Lech Kaczyński, Polens president från 2005 till 2010, som representerade Lag och Rättvisa. Han omkom tragiskt den 10 april 2010 i Smolensk-flygkatastrofen, en betydelsefull händelse i Polens och PiS:s historia. Lech Kaczyński var tvillingbror till Jarosław Kaczyński och en av partiets grundare; hans presidentskap och tragiska död påverkar fortfarande PiS:s politiska narrativ och supporterbas.

  • Mateusz Morawiecki – tidigare premiärminister i Polen (2017–2023), som representerade PiS:s ekonomiska och administrativa politik. Han formade aktivt partiets image internationellt.

  • Beata Szydło – tidigare premiärminister (2015–2017) och nuvarande ledamot av Europaparlamentet, populär bland konservativa väljare.

  • Zbigniew Ziobro – tidigare justitieminister och ledare för partiet Solidariskt Polen, en allierad till PiS. Känd för rättsreformer som väckt tvister med EU.

  • Andrzej Duda – avgående president i Polen (2015–2025), vars mandat avslutades med dessa val. Han var nära associerad med PiS och stödde dess lagstiftande initiativ.

Relaterade händelser

NamnDatumSpråk
1Stāvovācijas, suminot Polijas vēstnieci Moniku MihališinuStāvovācijas, suminot Polijas vēstnieci Moniku Mihališinu01.06.2024lv
2
Polija paziņo, ka valsts likumi ir prioritāri pret ES likumiem un direktīvām07.10.2021lv, ru
3Президентские выборы в Польше в 2020 году Президентские выборы в Польше в 2020 году 12.07.2020ru
4Polijā apmēram 10,000 nacionāli noskaņotu poļu izgājuši ielās, lai atzīmētu Neatkarības dienuPolijā apmēram 10,000 nacionāli noskaņotu poļu izgājuši ielās, lai atzīmētu Neatkarības dienu11.11.2016lv
5Flugzeugabsturz bei SmolenskFlugzeugabsturz bei Smolensk10.04.2010de, ee, en, fr, lt, lv, pl, ru, ua
6Lehs Valensa nodod Polijas Prezidenta zvērestuLehs Valensa nodod Polijas Prezidenta zvērestu22.12.1990lv, pl
7Kriegsrecht in Polen 1981–1983Kriegsrecht in Polen 1981–198313.12.1981de, en, fr, lt, lv, pl, ru, ua
8Polijas Atmoda - strādnieki Gdaņskā uzstāda 21 prasību Polijas komunistu valdībaiPolijas Atmoda - strādnieki Gdaņskā uzstāda 21 prasību Polijas komunistu valdībai17.08.1980lv, pl
9Pāvests Jānis Pāvils II ierodas ar vizīti Polijā. Tā ir pirmā pāvesta vizīte komunistiskās PSRS satelītvalstīPāvests Jānis Pāvils II ierodas ar vizīti Polijā. Tā ir pirmā pāvesta vizīte komunistiskās PSRS satelītvalstī02.06.1979lv
10General Anders meets StalinGeneral Anders meets Stalin03.12.1941en, lv, pl
11Padomju Savienībā tiek iznīcināti Polijas kompartijas līderi un biedriPadomju Savienībā tiek iznīcināti Polijas kompartijas līderi un biedri21.08.1937lv, ru
12
Ievēlētais pirmais Polijas prezidents stājas amatā11.12.1922lv, pl
13Polijas Seims liepājnieku Narutoviču ievēlēja par Polijas Republikas pirmo prezidentu Polijas Seims liepājnieku Narutoviču ievēlēja par Polijas Republikas pirmo prezidentu 09.12.1922lv, pl
14 Poolas lipupäeva Poolas lipupäeva02.05.1919ee, fr, lt, lv, pl, ru
15Józef Piłsudski assumed supreme military power in Poland. This is regarded as symbolic first day of Polish independenceJózef Piłsudski assumed supreme military power in Poland. This is regarded as symbolic first day of Polish independence11.11.1918en, lv, pl
16Cars Nikolajs II izdod rīkojumu, kurā paredz neatkarīgas Polijas valsts atjaunošanuCars Nikolajs II izdod rīkojumu, kurā paredz neatkarīgas Polijas valsts atjaunošanu25.12.1916lv, pl
17Koscjuško sacelšanās pret Krievijas okupāciju. Krakova padodas prūšiem bez pretošanāsKoscjuško sacelšanās pret Krievijas okupāciju. Krakova padodas prūšiem bez pretošanās15.06.1794lv, pl
18Verfassung vom 3. MaiVerfassung vom 3. Mai03.05.1791de, en, fr, lv, pl, ru, ua
19Polijas Seims atzīst Ernsta Johana Bīrona tiesības uz Kurzemes hercogistiPolijas Seims atzīst Ernsta Johana Bīrona tiesības uz Kurzemes hercogisti10.02.1763lv
20Par Polijas karali ievēlē Staņislavu LeščinskiPar Polijas karali ievēlē Staņislavu Leščinski12.07.1704lv, pl

NO_PLACES

    Personer

    Namn Född / Sedan / At Död Språk
    1Lech KaczyńskiLech Kaczyński18.06.194910.04.2010de, ee, en, fr, lt, lv, pl, ru, ua
    Etiketter