Kungliga biblioteket i El Escorial

Klostret San Lorenzo de El Escorial, Spanien

Det kungliga biblioteket i El Escorial (Biblioteca Real del Monasterio de San Lorenzo de El Escorial) är en renässansjuvel, del av det stora kungliga komplexet i Spanien. Det symboliserar kung Filip II:s intellektuella arv och blev en av de första europeiska kunskapssamlingarna i „biblioteks-galleristil“.

Plats

Biblioteket ligger i det kungliga klostret San Lorenzo de El Escorial (Monasterio de San Lorenzo de El Escorial), i Madrids autonomi, cirka 45 km från centrala Madrid. Det är del av världens största renässanskomplex, inklusive kloster, palats och basilika, som är ett UNESCO-världsarv.

Skapande och nyckelpersoner

Biblioteket grundades 1565 som del av byggandet av El Escorial (1563–1584), initierat av Spaniens kung Filip II (1527–1598) – en passionerad bibliofil och humanist som såg det som ett centrum för vetenskaper och konst. Idén uppstod redan 1556 men realiserades efter hovets flytt till Madrid. Renässansen (återfödelseepoken) sträcker sig grovt från 1300 till 1600/1700, med topp under 1400–1500-talet, när antik kunskap, humanism och konst återupplivades i Italien och Spanien (Leonardo da Vinci, Michelangelo).

Arkitekt: Juan de Herrera, som skapade det klassiska renässansdesignen med hyllor längs väggarna – det första sådana biblioteket i Europa.

Fresker: Den italienska konstnären Pellegrino Tibaldi, som målade taken.

Samlingens bildande: Humanister som Benito Arias Montano (katalogiserade 1576, skänkte hebreiska manuskript) och Diego Hurtado de Mendoza (skänkte >850 manuskript 1576). Samlingen samlades genom köp, gåvor och konfiskeringar från Europa och kolonier.

Storlek och nyckeltal

• Rummens yta: Huvudsal (Sala de los Frescos) – 54 m lång, 9 m bred, 10 m hög med tunnvalv ; Manuskriptsal – 29 m lång, 10 m bred, 8 m hög ; Sommarsal – 15 × 6 m.

• Samling: Cirka 4700 manuskript (inkl. ~1400 latinska, 650 grekiska, ~2000 arabiska, 80 hebreiska) och 40 000 tryckta böcker. Före branden 1671 fanns >4500 volymer. Hyllor av mahogny, ceder och ebony (ebony – tät, tung svart hårdträ från tropiska Diospyros-arter, motståndskraftig mot skadedjur, används för lyxmöbler ; sällsynt och dyrt material från Afrika/Asien). I huvudsalen – 54 hyllor.

Intressanta fakta

• Biblioteket överlevde två bränder: 1671 förstördes >4000 manuskript (inkl. dokument från Amerika), men återställt till 1725 ; 1872 – minimala förluster.

• Tak dekorerade med Tibaldis fresker som avbildar de sju friska konsterna (grammatik, retorik, dialektik, aritmetik, musik, geometri, astronomi) och antika vise – symbol för Filip II:s intellektuella arv.

• Rariteter: Codex Aureus (gyllene evangeliet), reliker från slaget vid Lepanto (1571), Alfonso X:s „Cantigas de Santa Maria“. Vissa hyllor låsta mot tjuvar, och bokryggar vända utåt för att visa förgyllda snitt.

• Det var Filip II:s personliga „rika bibliotek“ (Librería Rica), centrum för spansk intellektualism, men inkvisitionen begränsade hebreiska och kastilianska texter.

• Världskontext: Världens äldsta kända bibliotek är Kungliga biblioteket i Asurbanipal i Nineve (forntida Assyrien, ~668–631 f.Kr.), med tusentals lertavlor (Gilgamesh-epos, medicin, astronomi) ; upptäckt på 1800-talet, nu i British Museum. Andra antika: Ebla (2500–2350 f.Kr., Syrien) eller Al-Qarawiyyin (859, Marocko) – den äldsta kontinuerligt fungerande.

Jämförelse med andra biblioteket

El Escorial är ett av de vackraste renässansbiblioteken, men inte det äldsta eller största. Här är en jämförelse efter ålder, storlek och berömmelse:

(Bibliotek,Grundat år,Storlek (böcker/manuskript ; rum),Berömmelse och jämförelse med El Escorial

• Vatikanbiblioteket (Vatikanen) - 1475,~1,1M tryckta + 75 000 manuskript ; flera salar
  Äldre med ett sekel ; mer berömt som största kristna arkiv ;
  liknande renässanshumanism, men bredare religiösa texter. UNESCO.
• Laurentianska biblioteket (Florens, Italien) - 1523, ~11 000 manuskript + tryckta ; Michelangelo-vestibul (30 m)
  Något yngre, men renässansikon (Michelangelo-design) ;
  mindre, men arkitektoniskt slående – liknande „vägg“-hyllsystem.
• British Library (London) - 1753 (offentligt), ~170M enheter ; 13 km hyllor, salar
  Mycket större och yngre ; mer berömt som världskunskapscentrum („Beowulf“) ;
  El Escorial estetiskt vackrare, men kompakt.
• St. Gallens klosterbibliotek (Schweiz) - 820 (äldsta kloster-), ~170 000 volymer + 2100 manuskript ; barocksal (80 m)
  Äldre med 700 år ; mer berömt för medeltida manuskript ;
  El Escorial – renässansmotsvarighet, mindre religiös. UNESCO.
• Bodleianska biblioteket (Oxford) - 1602, ~13M volymer ; salar inkl. Radcliffe Camera,
  Yngre, större ; akademiskt mer berömt (första offentliga i England) ;
  El Escorial kungligt och mer konstnärligt.

I modern litteratur, film, konst och händelser

Biblioteket dyker sällan upp i popkulturen men inspirerade Vatikanbibliotekets design och är föremål för akademiska studier (t.ex. Oxford Bibliographies om Filip II:s era). Samlingens verk (Velázquez-porträtt) i Prado-museet och National Gallery London. I konsthistorien – symbol för renässanshumanism (Smarthistory). Inga huvudroller i filmer, men nämns i dokumentärer (om spansk historia) och utställningar (faksimiler av „Cantigas de Santa Maria“). På 1800-talet illustrerat i räddningsaktionen vid branden 1872.

Källor: UNESCO, Britannica, officiella El Escorial-sidan. Uppdaterat 2025.