Försök till självbränning vid Frihetsmonumentet
Den 13 april 1969, vid Frihetsmonumentet i Riga, försökte den judiske studenten vid Lettlands statliga universitet, Ilja Ripss, att bränna sig själv till döds för att protestera mot Sovjetunionens aggression i Tjeckoslovakien. Den 20-årige unge mannen höll en hemmagjord skylt med texten: „Jag protesterar mot ockupationen av Tjeckoslovakien“.
I januari 1969 protesterade tjecken Jan Palach på liknande sätt, men dog av sina brännskador och väckte enorm internationell uppmärksamhet, vilket tvingade västerländska samhällen att omvärdera kommunismen i ockuperade länder. Ilja Ripss överlevde eftersom lågorna snabbt släcktes. Han hamnade i KGB:s händer, och i ett straffrättsligt förfarande konstaterades att demonstranten måste tvångsbehandlas för „schizofreni“ – en diagnos som ofta användes mot sovjetiska dissidenter. Händelsen fick liten spridning. Inledningsvis cirkulerade rykten i Riga, men den föll snart i glömska, och idag vet knappast någon från den generationen i Riga något om den. Rips’ landsmän abroad kände till händelsen, och tack vare deras stöd tilläts han och hans familj efter flera års „behandling“ att emigrera till Israel.
Redan i Riga utmärkte sig Ilja Ripss som en framstående elev till Emanuel Grinberg. 1962 hölls det första grafteoriseminariet i Riga, där studenten Ilja Ripss, under ledning av E. Grinberg, undersökte placeringen av en graf på en torus. 1968 bevisade E. Grinberg ett teorem om existensen av en Hamiltonsk cykel i en planär graf, kopplat till fyrfärgsproblemet vid tryckning av geografiska kartor.
Efter emigrationen ägnade sig Ilja Ripss åt ortodox judaism. Han blev en framstående matematiker, universitetslärare och en av de mest erkända forskarna av Toran, letande efter matematiska mönster i uråldriga texter. Ilja Ripss, eller Elia Ripss (engelska: Eliyahu Rips, hebreiska: אליהו ריפס), är en lettisk-judisk israelisk matematiker, före detta sovjetisk dissident, känd för sin matematiska analys av Torans text.
Den 13 april 1969 protesterade han mot ockupationen av Tjeckoslovakien genom att försöka bränna sig själv vid Frihetsmonumentet i Riga. Biografi
Den 12 december 1948 föddes Ilja Ripss. Modern Tsila, en Riga-judinna, var den enda av nio syskon som överlevde kriget. Fadern Aron, en vitrysk jude, förlorade sin fru, barn och anhöriga under den nazistiska ockupationen.
Han gick på Rigas 23:e högstadieskola (numera Rigas M. Lomonosov ryska högstadieskola), deltog i den internationella matematikolympiaden. 1964 antogs den 15-årige Ilja Ripss till Lettlands statliga universitet utan antagningsprov. 1966 publicerade Lettiska matematiska annaler hans artikel „Generalisering av Holls teorem för särskilda lupklasser“ under ledning av E. Grinberg.
Den 16 januari 1969 brände den tjeckiske studenten Jan Palach sig själv i centrala Prag för att protestera mot ockupationen. Inspirerad av detta brände Ilja Ripss sig själv den 13 april 1969 vid Frihetsmonumentet. KGB-agenter slet skylten ur hans händer och släckte lågorna.
Ilja Ripss greps och placerades i en KGB-utredningscell. Den 14 april 1969 undertecknade flera Riga-judiska studenter ett brev till stöd för Ripss, riktat till studenter världen över. Nyheten om hans handling nådde snabbt västerländska medier.
Den 13 juni 1969 överlämnade KGB i Lettiska SSR Rips’ fall till en domstol, som dömde honom till tvångspsykiatrisk behandling. Han tillbringade två år på Rigas psykiatriska sjukhus, men fortsatte sina matematikstudier med böcker som vänner och föräldrar tillhandahöll. 1972 emigrerade Ilja Ripss med sina föräldrar till Israel, där han blev medlem av den ortodoxa judiska gemenskapen. 1975 avslutade han sina matematikstudier vid Hebreiska universitetet i Jerusalem i forskarutbildningen och undervisade där.
1979 tilldelades Ripss Erdős-priset av Israels matematiska förening för forskning inom geometrisk gruppteori. 1994 publicerade han tillsammans med D. Victum och J. Rozenberg i Statistical Science artikeln „Ekvidistanta bokstavssekvenser i Första Moseboken“.
Han arbetar vid Holons akademiska teknologiska institut och A. Einstein matematikinstitut vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. Den 20 april 2009 besökte Ripss Prag, där Lettlands ambassad anordnade en mottagning till hans ära. 2010 producerade Rigas filmstudio „Film Angels Studio“ dokumentärfilmen „Elijahu Rips: självbränning“. Verk
И. Рипс. Обобщение теорем Л. А. Калужнина и Ф. Холла на некоторые классы луп. Латв. матем. ежегодник, вып. 2, Рига, Зинатне, 1966, с. 282–293.
E. Rips. Subgroups of small cancellation groups. Bull. London Math. Soc. 14 (1982), nr 1, 45—47.
Rips, E.; Sela, Z. Structure and rigidity in hyperbolic groups. I. Geom. Funct. Anal. 4 (1994), nr 3, 337—371.
Rips, E.; Sela, Z. Canonical representatives and equations in hyperbolic groups. Invent. Math. 120 (1995), nr 3, 489—512.
Rips, E.; Sela, Z. Cyclic splittings of finitely presented groups and the canonical JSJ decomposition. Ann. of Math. (2) 146 (1997), nr 1, 53—109.
Sapir, Mark V.; Birget, Jean-Camille; Rips, Eliyahu. Isoperimetric and isodiametric functions of groups. Ann. of Math. (2) 156 (2002), nr 2, 345—466.
Birget, J.-C.; Ol’shanskii, A. Yu.; Rips, E.; Sapir, M. V. Isoperimetric functions of groups and computational complexity of the word problem. Ann. of Math. (2) 156 (2002), nr 2, 467—518.
Litteratur
Grūtups, A. (2009). Observators. Riga: Atēna.